Skoldebatten är ofta polariserad och verkar utgå från helt olika idéer om vad den svenska skolans primära uppgift är. I denna antologi diskuteras många av de spänningar som förekommer inom debatten och i utbildningsväsendet och som leder till vitt skilda beskrivningar av den svenska skolans tillkortakommanden och därmed även av de lösningar som man antar ska råda bot på dem. Bokens författare problematiserar dels vilka begrepp om bildning respektive utbildning som ligger till grund för olika idéer om vad elever eller studenter skall uppnå med sina studier eller vad studierna skall tjäna eller leda till, dels på vilket sätt utbildningspolitik, policy och lagstiftning sätter ramar för, begränsar eller styr utbildningens förutsättningar, mål och innehåll. Det finns dock ingen klar distinktion mellan frågor som rör utbildningens form respektive innehåll. Även om vissa författare främst behandlar utbildningens villkor, ramar och former, där frågor om utbildningens organisation och styrning står i fokus, medan andra främst granskar olika idéer om kunskap, pedagogik och andra frågor som rör utbildningens innehåll, är en grundtanke med boken att många, eller kanske de flesta problem som här tas upp bör ses som både formella och innehållsliga. Lika lite som utbildningsväsendets problem kan diagnostiseras enbart utifrån utbildningssystemets form och organisation kan våra idéer om vad som är värdefull kunskap och framgångsrikt lärande behandlas isolerade från utbildningspolitikens och utbildningsväsendets övergripande system och styrformer. Oavsett vilken typ av problem som antologins författare fokuserar på, innehållsliga eller formella, finns således en medvetenhet om att varje idé om utbildningens nytta, syfte eller mål är avhängig större politiska och organisatoriska ramar, och omvänt att utbildningssystemet och utbildningspolicyn har vissa idéer om kunskapens nytta och ändamål som förutsättning. Snarare än att ge färdiga svar på frågan om vad en svensk ska kunna vill denna bok granska och synliggöra vilka idéer om utbildning som ligger under rådande policy bland annat när det gäller utbildningsorganisationens utformning, utbildningspolitikens mål, samhällsnyttan, synen på kvalitet, synen på pedagogik, synen på utbildningsväsendets aktörer, rektorer, lärare, elever, och utbildingens innehåll, och inte minst de utvärderingssystem som vägleds av vad som anses vara en funktionell och nyttig utbildning. Vi vill försöka visa hur frågan om vad en svensk ska kunna är sammankopplad med en mångfald av ideologiska, politiska och ekonomiska intressen, som verkar hela vägen från den övergripande system- och policynivån över de konkret formulerade kunskaps- och forstransmål som anses önskvärda, till undervisningens praktik. De medverkande skribenterna i boken är: Andreas Bergh, Eva Forsberg, Michael Gustavsson, Elinor Hållén, Thomas Karlsohn, Judit Novak, Sharon Rider, Christina Segerhol och Tove Österman.