De filosofer som har intresserat sig för matematik har ställt frågor som matematikerna själva ofta varit obenägna att ställa. Vad är det som gör matematisk verksamhet möjlig? Vad förutsätts i en sådan? Med vilken rätt kan man säga att matematiken är oberoende av oss? I vad består meningen hos matematiska tecken? Vad är egentligen ett tal? Till en början inriktades det filosofiska intresset på de bakomliggande principerna i matematiken, själva grundvalarna för verksamheten, men efter hand har perspektivet breddats betydligt. Matematikläraren Petter Rasmusson guidar varsamt läsaren genom denna matematisk-filosofiska labyrint i sin gedigna översikt "Strömningar i matematikens filosofi". Han presenterar de viktiga gestalterna och problemställningarna under grundvalsforskningens 1800- och 1900-tal, Frege, Gödel, Hilbert med flera, men går också in på dagens diskussioner och morgondagens möjligheter. Den läsare som är allmänt intresserad av teoretisk filosofi – till exempel kunskapsteori – har också mycket att hämta i boken.