Liberalernas stad

ISBN:978-91-7173-292-7
  • Utgivningsår och antal sidor: 2009, 256 sidor inb.
216 kr
Medlemspris:190 kr
Inkl moms och frakt
 
  • Artonhundratalets Göteborg har många epitet, exempelvis liberalernas stad, donationernas stad, den goda medborgarandans stad. Det är bilden av ett harmoniliberalt medelklassfäste som frammanas, ett borgerligt samhällsbygge med förebildliga välfärdsinrättningar, kulturellt mecenatskap och ett liberalt åsiktsklimat där S.A. Hedlunds Handelstidning angav tonen. Redan vid 1900-talets början var denna bild fix och färdig. Inför världsutställningen i Paris år 1900 presenterades i en broschyr stadens kommunalanda som unik. Ingenstans var donationerna till allmännyttiga ändamål så många som här. Göteborgsliberalismen och den därmed förknippade stadsandan har kommit att bli vedertagna begrepp. Inga systematiska studier har dock gjorts i ämnet. Överhuvudtaget är Göteborgs politiska historia föga utforskad. Vad man finner är vaga hänvisningar till en samförståndsanda samhällsklasserna emellan, under efterkrigstidens Hjörne-era populariserad som »Göteborgsandan», en Saltsjöbadsanda i miniatyr. Jan Christensen undersöker i denna bok är hur social Göteborgsliberalismen egentlig var. Vilket inflytande hade Manchesterliberalismen, som var allt annat än social, och hur representativ var den socialliberala Handelstidningen för Göteborgsliberalismen? Vad som bland annat lyfts fram är kontrasten mellan social svångremspolitik och generösa kultursatsningar. Det sena 1800-talets Göteborg brukar beskrivas som ett handels- och industricentrum, men staden utgjorde också skådeplatsen för en kulturoffensiv nästan utan motstycke i dåtidens Sverige. Det dynamiska kulturlivet hade sin främsta förutsättning i de betydande donationer som den låga kommunalskatten möjliggjorde. Handelstidningens redaktör S.A. Hedlund, som fram till 1870-talet iklätt sig rollen som stadens sociala samvete och riktat grundläggande kritik mot stadens bostads- och fattigvårdspolitik, var drivande i denna kulturkamp. Medan Hedlund fått föga gehör för sina synpunkter på hur fattigdomen borde bekämpas, blev hans inflytande desto större i frågor om kulturlivets understödjande. Hedlunds omsvängning från offensiv socialliberalism mot en allt mer renodlat kulturliberal hållning speglade den större trenden i stadens politiska liv. Under den göteborgska kulturliberalismens gyllene epok, perioden 1870–1920, etablerades en rad kulturinstitutioner samtidigt som stadens offentliga rum – parker och torg – förskönades. Göteborgsutställningen 1923, då Götaplatsen med dess kulturinstitutioner invigdes, blev själva kulmen för kulturliberalernas strävanden.