Monoteism och våldets språk
av Jan Assmann

Det finns ett våldsamt drag i de bilder som har använts för att tala om Gud, menar Assmann. Föreställningen om en nitälskande och svartsjuk Gud motsvaras av en trosform som vill vara ren och utesluta alla blandformer och där omvändelse alltid har företräde framför assimilering. En sådan inställning omöjliggör en dialog – och fredlig samexistens – mellan olika religiösa perspektiv. Mellan det gamla och det nya kan det bara finnas ett radikalt brott.
Läs mer

Deleuze: tänkade och blivande
av Fredrika Spindler

Genom Gilles Deleuzes mångfasetterade verk löper frågan om vad det innebär att definiera såväl tänkandet som världen utifrån blivandet. Samma perspektiv präglar också denna boks fyra tematiska delar: tänkande, kropp, subjektivitet och blivande. När Fredrika Spindler lånar sin röst till Deleuze låter hon samtidigt sin egen röst bli en annan, och närmar sig därmed det blivande som är det filosofiska.
Läs mer

Stad på låtsas. (Utkommer i juni)
av Joakim Landahl

"Stad på låtsas" handlar om ett sommarlovsläger för läroverkspojkar, uppbyggt som ett samhälle i miniatyr. På Norra Latins sommarhem bedrevs under åren 1938–1965 en verksamhet som på flera sätt förde tankarna till ett vanligt samhälle. Här fanns egna radiosändningar, egenbygd telefonväxel, brandkår, sjukstuga, bibliotek, tidning, stadsfullmäktige, domstolsförhandlingar och inte minst ett eget myntsystem. Mynten "put" intjänades genom arbete och användes exempelvis till att hyra båtar, betala böter och betala för permission.
Läs mer

Som vem som helst. Kön, funktionalitet och idrottande kroppar
av Elisabet Apelmo

Hur är det att vara ung idrottande kvinna och leva med funktionshinder? Vilka femininiteter finns tillgängliga och vilka motståndsstrategier utvecklas? Vad kallas alla de andra, de som inte har funktionsnedsättningar? Är de funktionsfullkomliga eller rätt och slätt ”normala”? I "Som vem som helst. Kön, funktionalitet och idrottande kroppar" tar sociologen Elisabet Apelmo fenomenologin som utgångspunkt för att utforska unga kvinnors levda erfarenheter av en kropp som å ena sidan betraktas som avvikande – den fysiskt funktionsnedsatta eller rörelsehindrade kroppen – å andra sidan betraktas som presterande – den idrottande kroppen.
Läs mer

På konsumtionsindustrins soptipp. Om ungdomar, utbildning och utstötning
av Zygmunt Bauman i samtal med Riccardo Mazzeo

Den röda drottningen i Lewis Carrolls berömda berättelse om Alice i underlandet måste springa så fort hon kan för att kunna hålla sig kvar på samma plats. Och vill hon ta sig därifrån måste hon springa ännu fortare.
 Det är en sådan belägenhet dagens människor ofta befinner sig i, menar sociologen Zygmunt Bauman. Vår extrema konsumtionskultur har skapat en destruktiv brist på kontinuitet och mening och en ständig uppdateringsstress, en problematik Bauman behandlat i en rad uppmärksammade böcker.  I "På konsumtions­industrins soptipp Om ungdomar, utbildning och utstötning" är det framför allt ungdomens villkor och utbildningens roll som står i fokus. Pedagogik existerar ju inte i något samhälleligt vakuum. Hur lär man sig – och hur lär man ut – om man alltid måste springa så fort man kan?
Läs mer

Den gyllene stjärnan
av Lois Lowry

nnemarie kunde inte minnas det så väl, alltihop. Egentligen hade det börjat den där kvällen, när Ellen skulle sova över hos henne. Det hade hon gjort många gånger förut, men nu var det blodigt allvar. Tyskarna var på jakt efter alla judar i Köpenhamn, sa mamma, och nu måste de försöka rädda Ellen. De skulle låtsas att hon var Annemaries syster och inte alls hörde hemma i den judiska grannfamiljen.
 Redan samma natt dök de tyska soldaterna upp. Det var när Annemarie hörde det tunga stöveltrampet utanför sovrumsdörren som hon kom att tänka på något: runt Ellens hals hängde den avslöjande stjärnan av guld i sin tunna kedja.
Läs mer

Proust och bläckfisken (2012)
av Maryanne Wolf

Det är ett äventyr att kunna läsa. Att när som helst kunna kliva över tröskeln till en annan värld, där svarta figurer på en vit bakgrund omedelbart, utan att man egentligen förstår hur, översätts till bilder, minnen, känslor och tankar. Men att lära sig att läsa är också, som alla vet, ett riktigt slit och kräver träning och åter träning. För till skillnad från talet har läsningen ingen självklar grundval i vår biologi. Att tala är lika naturligt för oss som att gå på två ben. Men man föds inte till läsare, man blir det – men bara under vissa betingelser. Läsandet är kort sagt en process som i hög grad involverar både kulturella och neurologiska faktorer.
Läs mer

När världen blev kristen 312-394
av Paul Veyne

I backspegeln ter sig historiska omvandlingar ofta ofrånkomliga. Men utan kejsar Konstantins berömda omvändelse till kristendomen 312 och fortsatta stöd till vad som då var en liten och på många sätt udda religion, hade kristendomen mycket väl kunnat bli en historisk parentes och västerlandets utveckling en helt annan. Det fanns alltså inget självklart över kristendomens – på vissa sätt partiella – seger över hedendomen mot århundradets slut.
Läs mer

Den tysta dimensionen (2013)
av Michael Polnayi

Den grundläggande insikt som bär upp "Den tysta dimensionen" är tanken att vi ”kan veta mer än vi kan säga”. Vi kan till exempel känna igen ett ansikte tydligt nog utan att vara i stånd att säga exakt vilka drag i ansiktet som ledde till igenkännandet. Detta fenomen hänför sig till gestaltpsykologin, som pekar på det förhållandet att vi kan integrera delarna i ett ansikte utan att mer precist kunna identifiera dem. Polanyi visar att ”tyst kunskap” som inte enkelt kan formaliseras och uttryckas i exakta ord är ett centralt inslag i vår kunskap om världen.
Läs mer

Kulturvetenskap och naturvetenskap (2013)
av Heinrich Rickert

Vid sekelskiftet 1900 var så gott som allting i Tysklands intellektuella liv berört av nykantianismen. Allmänt uttryckt handlade denna filosofiska riktning om att undersöka erfarenhetens möjlighetsbetingelser.
Heinrich Rickert (1863–1933) var en de mest inflytelserika nykantianerna och publicerade flera arbeten om vetenskapsläran. Till dessa hör "Kulturvetenskap och naturvetenskap" som nu för första gången utkommer i svensk översättning. Boken riktade sig till en vidare krets än fackfilosofernas, och var avsedd att vara förståelig för läsare med olika förkunskaper.
Läs mer

Levnadsskildringar. Tio Parallella biografier. Tema Syrakusa. (2013)
av Plutarchos

Den grekiske historikern och filosofen Plutarchos (ca 46-ca 120) är framför allt känd för sina biografer över framträdande greker och romare. Men han är lika lite som sina samtida romerska kollegor Tacitus och Suetonius historiker i en modern - fackvetenskaplig - mening. Det är de historiska händelsernas moralfilosofiska dimension som intresserar honom - och då inte minst frågan om de porträtterade gestalternas egenskaper och förmåga (eller oför­måga) att ta ansvar. "Jag har undvikit att samla menings­löst historiskt stoff och presenterar endast material som kan ge insikter i Nikias karaktär och kynne", poängterar han i en av de biografier som ingår i föreliggande volym.
Läs mer

Språkmaskinen (2013)
av Ulf Olsson

Ulf Olsson närmar sig språkmaskinen Norén i åtta lika generösa som koncentrerade essäer – via begrepp som bokstavlighet, våld, övervakning, klass och arbete. Han läser således en mer politisk Lars Norén, en författare som monterar ned sig själv och låter sin tids sociala och kulturella villkor tala. Olssons bokstavliga läsning är ett försök att vägra återintegrera litteraturen, vägra återanpassa författaren. Inte för att respektera litteraturens gränser, utan för att istället använda litteraturen, bruka det lästa, för att orientera sig i världen.
Läs mer

Till vilken nytta? En bok om humanioras framtid (utkommer i mars)
av Tomas Forser & Thomas Karlsohn (red.)

Tomas Forser och Thomas Karlsohn har samlat bidrag från 34 humanistiska forskare och skribenter på temat humanioras belägenhet och framtid. Och de fortsätter:
”För på goda grunder kan humanister hävda att tecknen är många på att samhället och dess påstådda utveckling behöver dem och deras frågor, forskning och visioner såväl som deras specialistkompetens i språk, tolkning och gestaltning. Det krismedvetande som nu växer sig starkt i Europa handlar om långt mycket mer än EU, euro och hårda stödpaket. Vid de humanistiska och konstnärliga fakulteterna på universitet och högskolor finns kunskaper om perspektiv, diagnoser, tolkning och förståelse. Och övertygelse om att insikter av det slaget är oundgängliga.”
Läs mer

Den engagerade polisen (2012)
av Micael Björk

Måste poliser ligga ner för att det ska bli högt i tak? Behöver polischefer inta en dominant attityd och organisationen vara trög och splittrad? I en tid där mycket kritik har riktats mot svensk polis visar "Den engagerade polisen" på andra möjligheter.
Micael Björk har under två år följt en lokal polisenhet i Göteborg och dess arbete för att öka personalens engagemang i utsatta förortsmiljöer. Man har velat öka de vanliga polisernas inflytande över sitt arbete och respekten för de kunskaper som finns på gatu­nivån samt införa en mer demokratisk ledarstil. Detta arbete har inte bara varit unikt i sitt slag, det visar även hur polisorganisationen som helhet skulle kunna göras mer robust i framtiden.
Läs mer

Skuld. De första 5000 åren (2012)
av David Graeber

Graeber går igenom skuldsättningens globala historia från det forntida Mesopotamien och de stora dynastiernas Kina till dagens av ekonomisk och politisk rådvillhet präglade värld. Han belyser hur människor under väldigt olika kulturella och materiella omständigheter förhållit sig till den för allt samhällsliv avgörande frågan om ömsesidighet och förpliktelser. Dagens människor är inte precis de första som har funderat över vad som är rättvist och rimligt när det gäller att kräva in skulder eller efterskänka dem.
Läs mer

Gå vilse. En fälthandbok (2012)
av Rebecca Solnit

Konstnären Yves Klein som tar sitt berömda "språng in i tomrummet" på en Parisgata 1960. Nybyggardottern Mary Jemison som väljer att tillbringa sitt långa liv hos de senecaindianer som adopterade henne sedan hon blivit bortrövad när hon var femton. Den musikaliskt begåvade Marine som genomlever Kaliforniens punkera och avlider vid 24 års ålder just när hon fått ett skivkontrakt och verkade ha blivit fri från drogerna. Vad skulle de kunna ha gemensamt?
Läs mer

Om livets korthet (2012)
av Seneca

Den romerske filosofen och hovmannen Seneca (som dog år 65) var framför allt intresserad av moraliska frågeställningar och utgick ofta från vardagslivets situationer. Han ville ge konkreta och praktiska levnadsråd. Abstrakt och teoretisk spekulation intresserade honom inte i någon högre grad. Filosofer av facket har inte alltid varit så imponerade av honom, men han varit en viktig följeslagare för många andra slags läsare genom århundradena, Michael de Montaigne till exempel, essäformens skapare.
"Om livets korthet" rymmer fyra av Senecas centrala texter. Det har gått precis etthundra år sedan titeltexten senast blev översatt till svenska och för de tre övriga texterna ännu längre.
Läs mer

Språkfilosofiska texter (2012)
av Walter Benjamin

Urvalsvolymen "Språkfilosofiska texter" rymmer Benjamins centrala språkfilosofiska texter, förutom essän ”Översättarens uppgift” om översättande, bland annat den tidiga men viktiga texten ”Om språk över huvud taget och om människans språk” (1916), ett djuplodande kapitel om allegorin ur Benjamins refuserade docentavhandling om det tyska sorgespelet (1928) och den betonat naturalistiska översikten ”Språksociologiska problem” (1935). Boken bjuder på en mångfacetterad introduktion till ett mångfacetterat skriftställarskap.
Läs mer

Konstens omvända ekonomi (2012)
av Martin Gustavsson, Mikael Börjesson & Marta Edling (red.)

Hur blir man framgångsrik konstnär i Sverige? Det är den centrala frågan i den här antologin som handlar om den särskilda sorts ekonomi som präglar konstens värld. Där är det inte främst pengar som räknas. Författarnas undersökningar, som sträcker sig över det senaste halvseklet, ägnas åt de tillgångar - konstnärligt anseende, utbildning, kulturellt kapital - som värderas inom konstfältet och dess utbildningar.
Läs mer

Konsten att sätta texter i verket
av Nils Olsson

Med "Konsten att sätta texter i verket. Gertrude Stein, Arne Sand och litteraturens (o)befintliga specificitet" introduceras på allvar två betydande författarskap i ett litteraturvetenskapligt sammanhang. Boken rör sig över ett brett fält som också omfattar samtida konstteori, estetik- och mediehistoria – allt i form av en infallsrik exposé över modernismens, avantgardet och neoavantgardets transformationer under det senaste seklet.
Läs mer

Politikens villkor i den globaliserade världen (2012)
av Axel Rappe & Mikael Nygård (red.)

Vi lever idag i en alltmer globaliserad värld. Detta innebär en på många sätt öppnare värld, men samtidigt en allt osäkrare sådan. Globaliseringen har medfört ett intensivare utbyte av varor, arbetskraft och kapital, men samtidigt fungerar ekonomin och i synnerhet finansmarknaderna under en allt svagare insyn från demokratiskt valda regeringar. Marknadskrafterna kan därmed sägas ha tvingat politiken på reträtt, och det som återstår förefaller ibland vara en nostalgisk föreställning om den representativa demokratins väsen samt en mängd strömlinjeformade och intetsägande alternativ. Men är detta verkligen sant? Har globaliseringen faktiskt lett till en urholkning av politikens essens och en mer alternativlös värld?
Läs mer

Svenska bildningstraditioner (2012)
av Anders Burman & Per Sundgren (red.)

Vad betyder bildning idag? Hur kan ett politiskt och pedagogiskt radikalt bildningsbegrepp formuleras i dagens globaliserade värld? Vilken roll kan bildning spela i ett utbildningsväsende som i allt högre grad utmärks av målstyrning och det kortsiktigt nyttoinriktade? Det är angelägna frågor som saknar enkla svar. Men i tidigare bildningstänkande kan man hämta inspiration till nya sätt att tänka kring frågan vad bildning är och skulle kunna vara.
Läs mer

Collateral damage (2012)
av Zygmunt Bauman

Uttrycket ”collateral damage” har ett militärt ursprung och betecknar oavsiktliga civila offer och skador. Men det beskriver också, hävdar Zygmunt Bauman i denna samling texter om den sociala ojämlikhetens utbredning och konsekvenser, en allt mer påtaglig dimension av vårt samhälle.
Denna växande ojämlikhet uppfattas ofta som en fråga som har med ekonomi eller lag och ordning att göra, men inte som ett allvarligt hot mot samhället som sådant eller som ett problem som på ett eller annat sätt drabbar alla.
Läs mer

Meddelande från enskildheten (2012)
av Niklas Westberg

Strävan efter gemenskap uppfattas som självklar i vårt samhälle. Ensamhet och avskildhet framstår som avvikelser från idealtillståndet och kan därmed försätta människor i en position där de – inför andra och sig själva – känner sig tvungna att förklara varför de känner sig plågade av ensamhet eller har valt att leva i avskildhet. För mycket socialitet eller för lite tycks vara det val den moderna tillvaron ställer oss inför – ett val som också påverkar ens självbild. Är man en aktör som medvetet förhåller sig till socialiteten och själv väljer närhet och avstånd eller är man ett offer för omständigheter bortom ens kontroll?
Läs mer

Proust och bläckfisken (2012)
av Maryanne Wolf

Det är ett äventyr att kunna läsa. Att när som helst kunna kliva över tröskeln till en annan värld, där svarta figurer på en vit bakgrund omedelbart, utan att man egentligen förstår hur, översätts till bilder, minnen, känslor och tankar. Men att lära sig att läsa är också, som alla vet, ett riktigt slit och kräver träning och åter träning. För till skillnad från talet har läsningen ingen självklar grundval i vår biologi. Att tala är lika naturligt för oss som att gå på två ben. Men man föds inte till läsare, man blir det – men bara under vissa betingelser. Läsandet är kort sagt en process som i hög grad involverar både kulturella och neurologiska faktorer.
Läs mer

Natten och ljusen (2012)
av Clemens Meyer

Människorna i Clemens Meyers "Natten och ljusen" har det inte alltid så lätt med självförtroendet och självbehärskningen. Så hör de heller inte till de privilegierade i dagens tyska samhälle och tvingas ofta vara uppfinningsrika för att klara sin marginaltillvaro. Och varje problem har förstås sin lösning. Vill man förklara sin kärlek till kvinnan man brukar betala för kärlek behöver man ju bara lära sig några lämpliga fraser utantill på hennes språk. Och måste hunden genomgå en dyr operation finns alltid galoppbanan till hands, för om man inte kammar hem den där storvins­ten i ett sådant desperat läge, när skulle man göra det då? Och det är väl inte så dumt att man som vältränad boxare också är bra på att springa?
Läs mer

Vän eller fiende? (2012)
av Jon Wittrock & Hjalmar Falk (red.)

Carl Schmitt (1888–1985) har kallats inte bara den mest kände, utan även den mest ökände tyske juristen under 1900-talet. Han gjorde sig ett namn som en framstående författningsexpert under Weimarrepubliken, för att därefter kompromettera sig genom att efter Hitlers makttillträde inte bara gå med i NSDAP, utan även aktivt verka i den nya regimens tjänst. Efter andra världskrigets slut fråntogs Schmitt rätten att verka vid västtyska universitet och han förhördes som misstänkt för krigsförbrytelser i samband med Nürnbergrättegångarna.
Läs mer

Kulturen och människan (2012)
av Jean-Jacques Rousseau

Rousseau framställer människan i historiens barndom som en fri och öppen varelse med förmåga att skapa sociala relationer präglade av spontanitet, äkthet och genomskinlighet. Mot detta samhälle ställer han det moderna livet med dess sken och förkonstling, dess förtryck och förnedring. Det gör han med en sådan bravur, att han, som Voltaire ironiskt formulerade det, ger oss lust att gå på alla fyra. I dessa sammanhang kan Rousseau framstå som en primitivist, som i först­a hand vill att människan ska återvända till ett mer ursprungligt och och spontant livssätt.
Läs mer

Nedskrivningssystem 1800 • 1900
av Friedrich Kittler

I "Nedskrivningssystem 1800 · 1900" läser Friedrich Kittler Goethe genom en reformpedagog, Nietzsche genom skrivmaskinens konstruktör och Lacan genom fonografens uppfinnare, för att bara nämna några av bokens omaka konstellationer. Kopplingarna är oväntade men inte godtyckliga. Det som förbinder litteratur och humanistisk bildning med praktiskt eller ingenjörsmässigt vetande är den medieteknologi som genom historien organiserat den västerländska kulturens diskurser.
Läs mer

Musikens frihet och begränsning (2012)
av Magnus Haglund (red.)

Musiken behöver sina spänningstillstånd, sina osäkerheter och olikheter, sin balangsgång mellan traditionsförankring och vilja till förnyelse. Men den behöver också språk och samtal, kommunikation med andra uttrycksformer, dialog med det samhälle som omger musikskapandet. Musiken behöver orden, de kritiska sidobelysningarna, de passionerade omformuleringarna
Läs mer

Originalitetens former (2012)
av Thomas Karlsohn

Diskussionen om det högre utbildnings­väsendet saknar ofta ett historiskt perspektiv. I "Originalitetens former" bidrar Thomas Karlsohn just med ett sådant och belyser avgörande perioder och företeelser i de akademiska institutionernas utveckling. Boken uppmärksammar i synnerhet det moderna forskningsuniversitetes framväxt på 1800-talet och den roll gestalter som Wilhelm von Humboldt och John Henry Newman har spelat för vårt sätt se att se på utbildning. Den visar också hur gamla insikter kan återvinnas och berika dagens debatter.
Läs mer

Föreställningar om den goda läraren (2012)
av Tomas Englund (red.)

Finns den goda läraren? Aktuell pedagogisk forskning understryker behovet av didaktisk kompetens hos lärare. Sådan kompetens beror i hög grad på kvaliteten på lärarens interaktion med eleverna, på hur hen förmår använda sina pedagogiska kunskaper till att skapa en god, fokuserad lärmiljö i vilken eleverna känner sig sedda och har förtroende för varanda.
Men hur har våra föreställningar om den goda läraren formats? Vilka krafter har skapat riktlinjer för och ”bestämt” hur en god lärare ska vara? Varför är bilden av skolan, läraren och lärarutbildningen så ofta negativ?
Läs mer

Vedergällningstanken (2012)
av Ralf Hultberg

Studien av straffrätten – inom vilken vedergällningstanken kom att ifrågasättas först under upplysningen – gäller diskussionen i Sverige under 1800-talet och fram till att en ny strafflag antogs av riksdagen 1864. Det viktigaste underlaget utgörs här av texter av filosofiprofessorerna Samuel Grubbe, Christopher Jacob Boström och Axel Nyblaeus samt av straffrättsprofessorn Knut Olivecrona och diplomaten och folkrättsexperten Rikard Kleen.
Den andra studien ägnas den finlandssvenske filosofen och antropologen Edvard Westermarcks moralfilosofiska verk.
Läs mer

Gå vilse. En fälthandbok (2012)
av Rebecca Solnit

Konstnären Yves Klein som tar sitt berömda "språng in i tomrummet" på en Parisgata 1960. Nybyggardottern Mary Jemison som väljer att tillbringa sitt långa liv hos de senecaindianer som adopterade henne sedan hon blivit bortrövad när hon var femton. Den musikaliskt begåvade Marine som genomlever Kaliforniens punkera och avlider vid 24 års ålder just när hon fått ett skivkontrakt och verkade ha blivit fri från drogerna. Vad skulle de kunna ha gemensamt?
Läs mer

Papperspengarnas kollaps (2012)
av Detlev S. Schlichter

Västvärldens skuldsättning idag saknar motstycke i historien. I Sverige gör vanliga medelklassmänniskor mångmiljonaffärer på bostadsmarknaden med hjälp av lån med låg täckning och i Europa sätts det ihop ofantliga lånepaket till stöd för krisdrabbade länder. På bara ett drygt decennium har den globala skuldsumman fördubblats. Men hur har denna kreditexpansion varit möjlig och vad får den för konsekvenser för den ekonomiska stabiliteten? Och varifrån kommer alla pengar som lånas ut?
Läs mer

Kosmopolitism (2012)
av David Held

Det kan förefalla som om demokrati och globalisering drar åt olika håll. Om demokratin så här långt utvecklats inom ramen för särskilda gemenskaper, hur kan den återuppfinnas för en global tidsålder? Hur hantera paradoxen att de frågor som vi måste ta itu med alltmer är gränsöverskridande problem som ingen nationalstat kan lösa på egen hand, samtidigt som de övernationella institutionerna och politiska medlen är svaga och bristfälliga?
Läs mer

Kafka. För en mindre litteratur (2012)
av Gilles Deleuze & Félix Guattari

Man har ofta framhållit skuldens, ångestens och den oåtkomliga och transcendenta lagens betydelse i Franz Kafkas författarskap. Filosofen Gilles Deleuze och psykiatrikern Félix Guattari lyfter i sin klassiska studie Kafka. För en mindre litteratur (1975) istället fram lusten och glädjen i Kafkas lekfulla experimenterande med vad de kallar begärets, skriftens och uttryckets ”maskiner”. För Deleuze och Guattari är Kafka en författare som skrattar och en rakt igenom politisk författare. Med hjälp av begrepp som ”rhizom”, ”flyktlinje” och ”djurblivande” utvecklar de här sin idé om en ”mindre litteratur” och visar hur en sådan litteratur kan förena politikens realitet med skrattets och lustens.
Läs mer

Någon annanstans, här inne (2012)
av Trinh T Minh-ha

"Någon annanstans, här inne" samlar tio av Trinh T Minh-has viktigaste essäer skrivna under de senaste tjugo åren, och är den första av hennes böcker som översatts till svenska. I fokus står ”gränshändelsen”, liksom ett antal teman bekanta från hennes övriga verk – immigration, hybriditet, exil, översättningar, förskjutningar och avvisningar.
Läs mer

Väl valda ord (2012)
av Peter H. Johnston

Att vara lärare handlar inte bara om att på bästa sätt förmedla kunskaper om det ena eller andra. Det handlar också om att skapa en inlärningsmiljö som är tillräckligt stimulerande och trygg för att eleverna ska kunna utvecklas intellektuellt och känslomässigt och bli kapabla att formulera sig självständigt och pregnant.
Väl valda ord visar hur man som lärare kan ta språkets resurser och dimensioner till hjälp för att skapa och vidmakthålla en sådan inlärningsmiljö. Med konkreta exempel från framgångsrik läsundervisning av olika slag belyser Johnston bland annat de konsekvenser det en lärare faktiskt säger – eller inte säger – kan få i sammanhanget.
Läs mer

Få det att fastna (2012)
av Shanna Schwartz

Trots att undervisningen planeras och förberedes noga händer det ofta att den inte vill få fäste i elevernas självständiga arbete. Barnen förstår, men det som de först lärt sig fastnar inte. För att få undervisningen att fastna hos eleverna måste vi förstå hur vi tillägnar oss och förlorar nya kunskaper och varför.
Shanna Schwartz är verksam vid Teachers College Reading and Writing Project i New York.
Läs mer

Tid för Europa (2012)
av Jon Wittrock (red.)

Antologin Tid för Europa. Gemenskap, minne, hopp handlar om skilda sätt att föreställa sig och erfara tiden och hur dessa relaterar sig till politiska gemenskaper i Europa. I fokus står en tysk tradition som följs från Kant och upplysningens stora förhoppningarna fram till vår samtid, präglad av minnet av krig och förödelse, men också av apokalyptiska stämningar och ekonomiska kriser
Läs mer

Om lycka (2012)
av Sissela Bok

I Om lycka – från Aristoteles till vår tids hjärnforskning ställer Sissela Bok den eviga frågan om vad lycka är och redogör för hur den behandlats genom århundradena, från antikens filosofer, via upplysningen och Darwin till dagens hjärnforskning.
Under de senaste decennierna har vetenskapen börjat intressera sig för människors upplevelse av lycka och välbefinnande, för vad som händer i hjärnan under sådana tillstånd och hur interaktionen mellan arv och miljö ser ut.
Läs mer

En avhandling om befolkningslagen (2102)
av T. R. Malthus

Thomas Robert Malthus räknas som en av de mest inflytelserika klassiska ekonomerna. I sin berömda En avhandling om befolkningslagen (1798) – som hjälpte Charles Darwin att formulera teorin om det naturliga urvalet – tecknar han en dyster bild av framtiden. Befolkningen ökar med förbättrad levnadsstandard, men näringsutrymmet kan inte hålla jämn takt med befolkningstillväxten eftersom den odlingsbara arealen är begränsad och avkastningen avtagande när ytterligare – mindre lämpad – mark tas i bruk. Till slut nås en punkt då livsmedelsproduktionen inte länge räcker till för att livnära den växande befolkningen
Läs mer

En civilisation utan båtar (2012)
av Johannes Anyuru

Under några sommarveckor 2011 befinner sig poeten Johannes Anyuru i Aten, i väntan på att resa med Ship to Gaza. Han går under palmerna och känner döden brusa i världen och kroppen, han hör tårgasen väsa över natthimlen och rösterna ropa på de ockuperade torgen. I takt med att det blir allt tydligare att fartygskonvojen aldrig kommer att lämna grekisk hamn växer en dokumentärpoetisk berättelse fram om ett Europa som balanserar mellan det politiska spelets cynism och de befriade torgens utopi, om en enda lång strand som vi alla sitter vid. Ett minne av en civilisations sista båtar.
Läs mer

Landsbygdens globalisering (2012)
av Magnus Andersson & André Jansson

Landsbygdens globalisering handlar om den svenska landsbygdens omvandling i ett medialiserat, rörligt och symbolbemängt samhälle. Medier spelar en avgörande roll för landsbygdens framtid. Å ena sidan ökar medierna förbindelserna mellan stad och land och ruckar därmed på geografiska gränser, å andra sidan formar de människors föreställningar om stad och land, centrum och periferi, framtid och historia. Med en nationell enkätundersökning och lokala fallstudier i Skåne och Värmland som grundval studerar Magnus Andersson och André Jansson det medialiserade spänningsfältet mellan lokalt nedärvda levnadsmönster och en alltmer mångfacetterad och sammanlänkad omvärld.
Läs mer

En mosaik av mening (2012)
av Johan von Essen & Gunnar Sundgren (red.)

I En mosaik av mening diskuterar författarna studieförbundens historiska och nutida utveckling i förhållande till civilsamhället. Eftersom både civilsamhälle och folkbildning kan ges en rad olika tolkningar blir de bilder som framträder komplexa, likt skärvorna i en antik mosaik.
 Studieförbunden uppstod ur de svenska folkrörelsernas behov av organiserad studieverksamhet men har förändrats till alltmer kartelliknande federationer verksamma på en öppen utbildningsmarknad.
Läs mer

Den unge Werthers lidande. Återberättad av Oscar K. (2012)
av Johann Wolfgang von Goethe

När Werther lär känna den jämnåriga Lotte i den lilla byn Wahlheim tycker han att han har träff at en ängel. Så skriver han i varje fall i ett brev till sin vän Wilhelm. Men eftersom ”ängeln” har en fästman och verkar vara lycklig med honom bestämmer sig Werther för att dölja sina verkliga känslor och satsa på vänskap istället för på kärlek. Haken är bara att hans förälskelse växer sig allt starkare och parallellt med den svartsjukan och desperationen. Märker inte Lotte vad han känner? Känner hon innerst inne inte samma sak för honom? Är hon verkligen lycklig med sin fästman? Hur skulle hon reagera om fästmannen plötsligt dog? Eller om Werther gjorde det?
Läs mer

Upplysningens dialektik. (2012)
av Max Horkheimer & Theodor W Adorno

Upplysningens dialektik tillkom mot slutet av andra världskriget på den amerikanska västkusten där de tyska filosoferna Max Horkheimer (1895–1973) och Theodor W Adorno (1903–1969) levde i exil. Mot bakgrund av deras dubbla erfarenhet av nazismen och den amerikansk masskulturen utvecklar de en djupt pessimistisk tolkning av den västerländska kulturutvecklingen. Upplysningens löfte om ett utträde ur omyndighet har slagit om i ett blint instrumentellt förnuft och en lika blind underhållningsindustri. Det är en mörk bok om upplysningens självförstörelse – som samtidigt försöker håller hoppet vid liv. Upplysningens dialektik är ett av 1900-talets centrala civilisationskritiska verk och haft en stor betydelse för synen på det moderna projektet.
Läs mer

När folket talar (2011)
av James S. Fishkin

I När folket talar presenterar den amerikanske statsvetaren James Fishkin sina banbrytande experiment med deliberativa opinionsundersökningar (deliberative polls) där man samlar slumpmässigt utvalda personer till deliberation – överläggningar – under förutsättningar som ska göra det möjligt att ta ställning på ett välinformerat och genomtänkt vis. Fishkins utgångspunkt är ett grundläggande demokratiskt dilemma: Hur kan man skapa förhållanden som gör att alla medborgare blir motiverade att verkligen tänka igenom de aktuella frågorna? Och hur kan man på en och samma gång realisera värden som jämlikhet och deliberation? Eller med andra ord: Hur är deliberativ demokrati möjlig?
Läs mer

Laokoon (2011)
av Gotthold Ephraim Lessing

Gotthold Ephraim Lessing (1729–1781) gav med sin skrift Laokoon, eller om gränserna mellan måleri och poesi (1766) avgörande impulser till den moderna uppfattningen av konst­arternas inbördes relationer. Hans banbrytande analyser av tid och rum, och av hur bilden och ordet skiljer sig åt, är en av grundpelarna i teorin om konstens autonomi, och den pekar fram mot moderna fenomenologiska och formalistiska analyser. Samtidigt är Lessing framför allt en kritiker, och det avgörande för honom är att alla begreppsliga resonemang måste kunna fästas i konkreta analyser av verk, vilket också gör honom till en föregångare till den moderna konst- och litteraturkritiken.
Läs mer

Politisk styrning och demokrati (2011)
av Rolf Å. Gustafsson

Politisk styrning och demokrati ger ett historiskt och socio­logiskt perspektiv på något som sällan undersökts; den uttalade och outtalade arbetsgivarpolitik som präglat politiskt styrda offentliga organisationer. Offentligt anställda ses ofta som ett instrument för den politiska maktens vilja. Det må vara absolutistiska kungars vilja eller fullt utvecklade liberal-demokratiska staters värderingsdrivna politiker som arbetar på medborgarnas upp­drag. Att offentligt anställda ska kunna framföra synpunkter på verksamhetens mål, former och villkor förblir ”orimligt”, ”omöjligt” eller ”ointressant” i den idévärld som boken undersöker. ”Politik” ställs mot ”administration”. Demokratisk styrning av offentlig förvaltning mot demokrati inom förvaltningen.
Läs mer

Skriv mer! (2011)
av Lucy Calkins

Hur gör man för att undervisa barnen i de första årskurserna hur man berättar och skriver? Räcker det inte att bara låta dem skriva sina sagor och händelseböcker? Hur utvecklar vi barnen som skribenter och hur ger vi dem hantverket?
Lucy Calkins framhåller i Skriv mer! att det är lärarens uppgift att fungera som modell för undervisningen. Läraren måste genom eget skrivande bli medveten om vad som är en god text och hur man åstadkommer den. I mötet med en barntext är hennes uppgift att kunna se var barnet befinner sig i sin skrivprocess, vad barnet försöker att göra och att understödja det i försöken att gestalta sin värld.
Läs mer

Halva himlen (2011)
av Nicholas D. Kristof & Sheryl WuDunn

Terrordåd, statskupper och folkliga uppror är hett nyhetsstoff. Men de miljoner unga kvinnor som kidnappas varje år jorden över och hamnar på bordeller befinner sig som regel i massmedial skugga. Också i vårt eget land och i vårt geografiska närområde är trafficking ett växande vardagsproblem som inte alltid får den uppmärksamhet det förtjänar. Men det är inte bara journalistiken som har svårt att hantera denna moderna form av slaveri, också myndigheter och politiker verkar ofta vilja ignorera eller bagatellisera det som pågår. Och detsamma gäller i mångt och mycket också problem som omskärelse, död i barnsäng och kvinnomisshandel.
Läs mer

Utanförskap på entreprenad (2011)
av Ulrika Levander

I Utanförskap på entreprenad, som bygger på en diskursanalys av offentliga skrifter och av intervjuer med anställda och deltagare i tre olika sociala företag, undersöks hur det sociala företagandet har kommit att förstås och konstrueras under 2000-talet i Sverige. På vilka antaganden bygger företagsformen sin legitimitet? Vilka bilder av människor och sociala problem formas? Och vilka är de lösningar på samhällsproblem som förespråkas genom det sociala företagandet?
Läs mer

Våld. En Dagbok (2011)
av Clemens Meyer

Clemens Meyer utgår i Våld. En dagbok från sin författartillvaro i Leipzig och allt vad den rymmer: skrivande, reflektioner och minnesbilder, promenader med hunden och möten med olika slags människor, inklusive vänner på glid. Lärdomar från zombiefilmer, dataspel och travbanor har sin givna plats i sammanhanget. Meyers underifrånperspektiv är genomgående, liksom hans förmåga att skönja dolda sammanhang i det som vid första anblicken bara verkar vara vardagstrivalt eller utflippat. blottlägger på ett exemplariskt vis en motsägelsefull europeisk samtidsverklighet. Men boken rymmer också många starka ögonblick av medkänsla och stillhet.
Läs mer

Nattens mask (2011)
av Per Arne Tjäder

Teater är en konstart där skådespelare uppträder för publik i ett möte mellan levande människor.Teater har en lång historia fylld av såväl kontinuitet som uppbrott och förnyelse. Teater består av konventioner och överenskommelser som upprättas bara för att överges och ersättas med nya. Teater är idéer och diskussioner, manifest, proklamationer och drömmerier. Teater är William Shakespeare och Elfriede Jelinek, August Strindberg och Sara Stridsberg. Teater kan framföras i stora byggnader i städernas mitt men också på en öppen plats ute i det fria. Teater är lek, förställning och fantasi men också teknik, byråkrati och långa sammanträden. Teater är sanning och lögn på en och samma gång. Teater är alldeles, alldeles underbart och mördande tråkigt.
Läs mer

Candide. Återberättad av Oscar K. (2011)
av François Voltaire

Lever vi i en värld som i grunden är bra? Eller i en värld där många saker kunde - och borde - vara mycket bättre? För den unge Candide är saken glasklar: vi lever i en värld som i själva verket är bättre än bra - i den bästa av världar. Det har hans lärare, den berömde filosofen Pangloss, sagt och det tror Candide bergfast på. Och allt som Candide upplever under sina många äventyr jorden över - från tvångsanslutningen till bulgarernas här till besöket i Eldorado, "guldlandet" i Sydamerika - uppfattar han som en bekräftelse på att Pangloss uppfattning är riktig. Inte ens svårigheterna att få vara tillsammans med den älskade Kunigunda förmår nagga Candides energiska optimism i kanten. Fattigdom, jordbävningar, skeppsbrott, krig, pest, fanatism ... är i själva verket bara bra för oss. Eller?
Läs mer

Hamlet. Återberättad av Oscar K. (2011)
av William Shakespeare

Prins Hamlet av Danmark befinner sig inte direkt i något drömläge. Hans far kungen sägs ha dött av ett ormbett, men visar sig om en vålnad för sin son och berättar att han i själva verket blev mördad. Vålnaden avslöjar att det är Hamlets farbror - som nu är kung och har gift sig med Hamlets mor - som ligger bakom mordet. Och vålnaden kräver att Hamlet ska hämnas. Men Hamlet vet varken ut eller in. Talar vålnaden verkligen sanning? Och måste Hamlet i så fall döda sin farbror? Kan han vara säker på att farbrodern inte planerar att mörda honom också? Vågar han ens lita på sin mor? Eller på Ofelia, som han kanske - eller kanske inte - är förälskad i.
Läs mer

Därför samarbetar vi (2011)
av Michael Tomasello

Vi har lätt att uppfatta små barn som självcentrerade varelser, men i själva verket är de påfallande samarbetsvilliga. Tvååringar har betydligt lättare att sinsemellan dela upp någonting åtråvärt – några bananer, till exempel – än vad schimpanser har. Det är alltså inte enbart vårt abstrakta tänkande som skiljer oss från våra närmaste släktingar bland djuren, utan också förmågan att samarbeta och att dela intentioner. Schimpanser och andra människoapor är kapabla att samarbeta, men väljer av olika skäl ofta att inte göra det. Det som är naturligt för oss är helt enkelt inte lika naturligt för dem.
Läs mer

Att fostra journalister (2011)
av Elin Gardeström

Att fostra journalister analyserar diskussionen om en svensk journalistutbildning under perioden 1944 till 1970. Vad drev på en formaliserad journalistutbildning? Hur relaterar sig den svenska diskussionen till den internationella? Var och hur ska journalister utbildas och av vem? Vilken typ av kunskap bör en journalist ha? Vem är lämplig för yrket och hur ska de lämpliga väljas ut? Varför tog det så lång tid för pressens organisationer att enas om hur en utbildning skulle utformas?
Läs mer

Vad vi är skyldiga varandra (2011)
av Thomas M. Scanlon

Alla menar vi att vissa handlingar är moraliskt felaktiga. Men vilket slags omdöme är det vi fäller när vi hävdar att en handling är fel, eller orätt? Omdömen om rätt och fel kan inte förstås som vanliga faktapåståenden om den empiriska världen eller vår egen psykologi. Likväl tycks de vara påståenden som kan vara sanna eller falska. Vilket slags resonemang är det som leder oss fram till slutsatsen att en viss handling vore felaktig? Att en viss handling vore moraliskt fel tycks ge ett starkt skäl att inte utföra den, ett skäl som åtminstone normalt slår ut alla konkurrerande överväganden. Vad är detta för slags skäl?
Läs mer

Verksamma verksamheter (2011)
av Liljeroth, Engen, Larsson, Skoglund och Öfverholm

Media diskuterar ständigt tillkortakommanden i verksamheter som sjukvård, äldreomsorg och habilitering. Verksamhetschefer som får kritik säger sig ofta vilja ”se över rutinerna”, men steget från en sådan (kanske välbehövlig) översyn – och från att formulera handlingsplaner och värdegrunder – till att åstadkomma verkliga och varaktiga förändringar är som regel stort. Förändringsprocesser kan vara långa och krävande.
Läs mer

Naken stad (2011)
av Sharon Zukin

I New Yorks immigrant- och arbetarklasskvarter lever man fram till 1960-talet ett ”urbant byliv” med en tydlig förankring i de egna traditionerna. Men när nya och mer välbeställda invånare flyttar in och börjar dominera kvarteren förändras ofta miljöns karaktär. Istället för en grönsaksaffär eller ett skomakeri i gathörnet får man kanske ett trendigt lattekaffé, där områdets gamla invånare inte nödvändigtvis känner sig särskilt hemmastadda.
Läs mer

Förnuft och rationalitet (2011)
av Jon Elster

Det latinska ordet ratio ligger till grund för två mycket olika men besläktade idétraditioner inom analysen av mänskligt beteende. Å ena sidan den tradition som ställer förnuft mot passioner och, på senare tid, mot intressen. Å andra sidan den långt senare tillkomna idén om ”rationella val”, dvs. val som är rationella i ljuset av en aktörs preferenser och uppfattningar. Om teorin om rationella val har utarbetats med stor noggrannhet, kan inte detsamma inte sägas om förnuftsidén.
Läs mer

Slutet på filmen: O. s. v. (2011)
av Jan Holmberg

I Slutet på filmen: O. s. v. diskuterar Jan Holmberg filmmediets och filmupplevelsens materiella, historiska och kulturella förutsättningar och vad dessa kan tänkas säga om filmens framtid.
På köpet får man veta vilken poängen var med Gus van Sants remake av Psycho, varför filmen och kommunismen är parallella historiska fenomen och vad Death Proof har gemensamt med Persona. Men Slutet på filmen: O. s. v. är först som sist en essä: ett personligt och associativt försök att fånga de rörliga bildernas förföriska förgänglighet i ord.
Läs mer

Icke-medborgarskapets urbana geografi (2011)
av Helena Holgersson

”Gömda flyktingar”, ”papperslösa”, ”illegala invandrare” – benämningarna döljer männi­skor som varken får plats i välfärdsstaten eller i staden. Med utgångspunkt i Göteborg analyserar sociologen Helena Holgersson i sin etnografiska studie av icke-medborgarskapets urbana geografi hur dessa människor navigerar i stadsmiljön. Alla städer vill ”hamna på kartan”, det är så de marknadsförs. Lokalpolitiker vill locka evenemang, turister och kapital till den egna staden. Men det finns flera kartor, och man vill inte hamna på alla – exempelvis inte på de asylsökandes karta.
Läs mer

Fallet Tulajev (2011)
av Victor Serge

När kamrat Tulajev, en högt uppsatt regeringstjänsteman, blir mördad på en nattlig gata i Moskva 1939 riktas polisens misstankar åt många olika håll. Sextiosju personer blir – efter hemliga efterforskningar – arresterade inom loppet av tre dagar. De misstänkta har bara en sak gemensam: de är oskyldiga, i varje fall till mordet på Tulajev. Och mordutredningen fortsätter att förgrena sig och når snart långt utanför Sovjetunions gränser.
Läs mer

Utbildning som medborgerlig rättighet (2011)
av Tomas Englund (red.)

Under de senaste decennierna har utbildning allt oftare kommit att betraktas i ett rättighetsperspektiv. Denna bok består av bidrag till ett forskningsprojekt som har undersökt rättighetstänkandet på utbildningsområdet. De behandlar frågeställningar som:
* Hur har de internationella konventionstexterna om föräldrarätten respektive barns rätt till utbildning tolkats och använts i Sverige?
* Vad betyder den förstärkta föräldrarätten med hänsyn till olika modeller för relationen föräldrar – skola?
Läs mer

Undervisning och existens (2011)
av Silwa Cleasson (red.)

Svensk pedagogisk forskning brukar vara anglosaxiskt orienterad. Antologin Undervisning och existens undersöker istället skolans – och lärarens – vardag med hjälp av en hermeneutisk och fenomenologisk tradition. Det är själva undervisningen – och lärarens ”tysta kunskap” på området – som genomgående står i fokus i texterna.
Läs med

Postdemokrati (2011)
av Colin Crouch

Med postdemokrati förstår Crouch ett politiskt system där politikerna blir alltmer inneslutna i sin egen värld och knyter an till allmänheten framför allt genom manipulationsmetoder som baserar sig på reklam och marknadsundersökningar, alltmedan demokratins yttre former tycks oförändrade.
Läs mer

En värld utan bröd (2011)
av Wilfried Bommert

Den tyske journalisten Wilfried Bommert ger i En värld utan bröd läsaren en utmärkt översikt över hela livsmedelsproblematiken och dess biologiska, (gen)teknologiska, ekonomiska, politiska och demografiska aspekter. Han belyser också de ojämlika politiska och ekonomiska maktförhållanden som gör att den globala försörjningssituationen ser ut som den gör.
Läs mer

Homo Capax (2011)
av Paul Ricoeur i urval av Bengt Kristensson Uggla

Detta urval texter från den ”senare” Paul Ricœurs författarskap är hämtat från perioden 1972–2004. Urvalet domineras omfångsmässigt av den etik som han presenterade inom ramen för en sin studie av självet: Soi-même comme un autre (1990). I de tre studier som utgör denna etik tar han läsaren med på en resa genom det moralfilosofiska landskapet.
Läs mer

Lägret (2011)
av Oscar K. & Dorte Karrebæck

Lägret är en allåldersbok om att byta en verklighet mot en annan och försöka finna sig tillrätta under radikalt nya omständigheter. Men det är också en bok som med textens och bildernas hjälp slår upp dörrarna mot alla slags miljöer och tidsåldrar. En bok som sätter medkänslan och inlevelseförmågan i häftig rörelse. Originalupplagan har tilldelats förstapriset i det danska kulturministeriets stora Billedbogskonkurrence år 2010.
Läs mer

Anakronismen (2011)
av Sara Edenheim

Varför vänder vi oss till historien för svar på samtidens frågor? Sara Edenheims Anakronismen är en uppgörelse med något som alltid tas för givet, allas vårt behov av historia. Hur hänger historievetenskap ihop med den identitetspolitik som är förhärskande i praktiken men bespottad i teorin? Varför förvärvas politisk legitimitet genom att blicka bakåt istället för framåt? Vilka begär tillfredsställs och vilka förkastas i historikerns arkiv? Sara Edenheim ställer obekväma frågor och levererar komplexa svar.
Läs mer

Kulturell sociologi (2011)
av Jeffrey C. Alexander

Jeffrey C. Alexander förespråkar en ”kulturell sociologi”. Utgångspunkten är att samhälleliga institutioner och sociala handlingar alltid är inbäddade i meningssammanhang. Mening är alltid där. Den finns där som en symbolisk struktur i vår yttre miljö som vi inte alltid är medvetna om. Att synliggöra de ofta omedvetna symboliska strukturernas inflytande är den kulturella sociologins uppgift. Det handlar om att studera hur dessa strukturer blir levande i människors liv och gör handlingar meningsfulla.
Läs mer

Förorten, skolan och ungdomskulturen (2011)
av Ove Sernhede (red.)

Europas förortsområden präglas i allt högre grad av marginalisering, segregation och ”territoriell stigmatisering”. Hur förhåller sig skolan till detta? Förmår den bjuda motstånd mot sådana smygande och destruktiva processer och stärka elevernas självständighet och självkänsla eller legitimerar den i själva verket bara – goda intentioner, pedagogiska specialsatsningar och ekonomiska extraresurser till trots – rådande sociala strukturer och hierarkier? Hur ser elevernas konkreta – och existentiella – valmöjligheter ut?
Läs mer

Töväder (2011)
av David Archer

Nästa sekelskifte – år 2100 – figurerar ofta i klimatdebatten. FN:s klimatpanel har angivit hur mycket temperatuen kan komma att stiga tills dess och hur mycket havsytan kan komma att höjas. Hundra år – eller nittio, om man ska vara exakt – är en överblickbar tid: många människor som lever idag kommer att finns här då också. Men jordens klimat bryr sig inte mer om vårt sätt att dela upp tiden än en skog eller en öken bryr sig om ett streck på kartan. Klimatforskaren Davis Archers Töväder anlägger ett betydligt längre tidsperspektiv. Den koldioxid vi släpper ut idag – släpper ut medan du läser de här orden – har verkligen så långvariga klimateffekter.
Läs mer

Våldets regler (2011)
av Sara Uhnoo

Ungdomars våld står ständigt i mediernas fokus. Det sägs ofta att våldet blivit grövre och mindre förutsägbart och gått ner i åldrarna. Ungdomarna tilldelas en dubbel roll: som offer, som behöver beskydd, och förövare, som behöver lära sig vad respekt för andra egentligen innebär. Det underförstådda budskapet är att vuxna måste göra någonting åt ungdomars moral innan det är för sent.
Läs mer

Förintelsen är över och vi måste resa oss ur askan (2010)
av Avraham Burg

Grundtanken i den israe­liske politikern och opinionsbildaren Avraham Burgs djupt personliga och tankfulla essä Förintelsen är över och vi måste resa oss ur askan är att Israel behöver frigöra sig från förintelsen. Landet har enligt Burg gjort förintelsen till sin »egendom»: »I våra egna ögon är vi fortfarande partisaner, upprorsmän i ghettot, skuggor i koncentrationslägren – och detta oberoende av vårt land, vår stat, vår bruttonationalprodukt, Israels internationella ställning och väpnade styrkor». Konsekvensen har blivit en samhällelig och existentiell belägringsmentalitet – »Hela världen är emot oss» – som fått rättfärdiga behandlingen av palestinierna och en på många punkter diskutabel utrikespolitik.
Läs mer
Läs recension i Aftonbladet

Det politiska som begrepp (2010)
av Carl Schmitt

Det politiska som begrepp är en klassiker i 1900-talets politiska teori. Carl Schmitt (1888–1985) var en berömd statsrättsjurist och politisk tänkare i Weimar-republiken som senare blev för evigt komprometterad genom sitt inträde i nazistpartiet 1933 och sin ställning som »kronjurist» i Det tredje riket. Hans kompromisslösa tänkande har emellertid fascinerat många, också till vänster, och de senaste decennierna har det stått strid om vem han egentligen var.
Läs mer
Läs recension i Fria tidningen

Bildning (2010)
av Ander Burman & Per Sundgren (red.)

I den här boken har 24 texter om bildning samlats. De äldsta texterna är från tidigt 1800-tal, den sista är skriven på 2000-talet. Även till form och innehåll skiljer de sig från varandra. Här samsas akademiska uppsatser med skoltal, riksdagsanföranden, tidningsartiklar och essäer. Vissa texter är utpräglat politiska till sin karaktär, andra är pedagogiska, filosofiska eller idéhistoriska. En del har fokus på den institutionaliserade, i synnerhet högre utbildningen medan andra utgår från arbetarrörelsen och andra folkrörelser. Men samtliga texter handlar om bildning − och är skrivna på svenska.
Läs mer

Läs recension i Sydsvenskan

I Trygghetens namn (2010)
av Ingrid Sahlin (red.)

De senaste decennierna har otrygghet varit ett viktigt och återkommande tema inom såväl politiken som mediedebatten. Nyheter om krig, terrordåd, organiserad brottslighet, mord och naturkatastrofer, klimatförändring och miljöförstöring bidrar till en genuin ovisshet om och kanske också rädsla för framtiden. Samhällsutvecklingen framställs som okontrollerbar eller i bästa fall oförutsägbar, och risken att förlora arbete, bostad och hälsa känns ofta påtaglig. Därför är det också många medier, politiker och företag som investerar och spekulerar i människors behov av trygghet.
Läs mer

Själens medium (2010)
av Thomas Götselius

I Själens medium behandlar litteraturhistorikern, redaktören och DN-kritikern Thomas Götselius det svindlande ögonblick när den tryckta boken var ny. Utgångspunkten är det faktum att vi idag lever i en teknologisk brytningstid: i ljuset av den digitala revolutionen framträder litteraturen som ett teknologiskt objekt, oskiljaktig från sitt medium. Detta perspektivskifte innebär också att det är möjligt att skriva litteraturhistoria på nytt.
Läs mer

Myten om maskinen (2010)
av Alf Hornborg

Den moderna människan sätter sin tilltro till tekniken. Men är själva föreställningen om ”teknik” en kulturell illusion?
I denna bok utmanar Alf Hornborg idén att mänskligheten är förenad i en gemensam utveckling mot allt effektivare teknik. I stället hävdar han att modern teknik förutsätter ett slags globalt nollsummespel med ojämna resursflöden, som gör det möjligt för rikare delar av världssamhället att vinna tid och rum på bekostnad av de fattigare delarnas människor och miljö.
Läs mer
Läs recension i Sydsvenskan DN
Högupplöst omslag

Den stora omställningen (2010)
av Richard Florida

När man talar om allvarliga ekonomiska kriser – som depressionerna under 1930-talet och slutet på 1800-talet – brukar fokus naturligt nog ligga på det mänskliga elände och den ekonomiska oreda som sådana kriser ställer till med. Men stora kriser innebär också stora möjligheter till samhällelig och ekonomisk förnyelse – örutsatt att människor är beredda att ompröva somliga tankemönster och livsstilsval och att samhället genom framsynta och uthålliga infrastrukturella satsningar ger dem möjlighet att göra detta.
Läs mer
Högupplöst omslag

God natt, natt (2010)
av Gro Dahle och Svein Nyhus

God natt då
mitt hjärta,
mitt lilla, tappra hjärta
som slår och slår
fast det är natt.
Det är du som ska hjälpa mig
med att vakna
i morgon.
Läs mer